Skip to content

Samordnad självständighet

juni 18, 2014

Jonas JanebrantAll organisering innebär specialisering. Specialisering medför gränser. Snabbt blir dessa gränser allt för starka. Så till den grad att vi benämner dem som silos, murar och stuprör.

Nyligen mötte jag en chef som brottades med frågan hur de ska riva murarna och fungera bättre som en helhet – som en organisation. Och hon är långt ifrån ensam med denna frågeställning. För att lyckas menar vi i MiL att det krävs ett ledarskap som utvecklar en kultur av samordnad självständighet! Ett ledarskap som uppmuntrar olikheter, som ger både personer och grupper utrymme efter sina unika förutsättningar men som ändå tydligt hänger samman i en meningsfull helhet. Ett ledarskap som uppmuntrar gränsöverskridande samverkan. Den integration företag så gärna vill få till startar lämpligast med verksamhetens ledningsgrupper.

Ensam är sällan stark

Utifrån detta synsätt är det förvånansvärt få verksamheter som har en genomtänkt idé om hur ledningsgruppsarbetet ska hänga samman. Oftast är ledningsgrupperna lämnade att sköta sig själva efter bästa förmåga. Men styrning och samverkan sker inte av sig självt bara för att personer och grupper hänger samman i ett organisationsschema. Företag skulle få en mycket högre utväxling av sitt ledningsarbete om det fanns en tydligare idé om hur och varför ledningsgrupper ska samverka med varandra.

Hävstängerna för utveckling finns i mellanrummen

Jag påstår att i mellanrummet, där det till synes inte finns något, finns allt. Här menar jag inte samverkan för samverkans egen skull. Vi ska samarbeta så lite som möjligt där det inte behövs för att kunna samarbeta så mycket vi kan där det spelar roll. Det handlar om att identifiera sina signifikanta mellanrum. Mellanrum som behöver fyllas med både mål och mening. När vi tänker på ledningsgruppsutveckling tänker många på gruppens eget inre liv – om roller och funktioner, om den egna verksamhetens uppdrag, om balansen mellan operativt och strategiskt perspektiv, etc. Det är gott så. Men jag vill uppmana varje ledningsgrupp att också tydligt identifiera sina signifikanta mellanrum, alltså vilka andra grupper man hänger samman med och hur man kan förbättra samarbetet med dessa. Detta borde vara en stående punkt på varje ledningsgrupps agenda. Om den inte redan finns på din agenda så lägg till den på nästa ledningsgruppsmöte!

 

 

Modell_ledningssystem

Avgörande för innovation

Horisontell samverkan över organisationsgränser är avgörande. Inte bara för integration utan också för innovation. Det är ofta i mellanrummet som behoven av och möjligheterna till innovationer blir som tydligast. Så om du vill skapa förutsättningar för innovation ska du söka i dina signifikanta mellanrum.

/Jonas Janebrant, Vice VD, MiL Institute

Ser du det jag ser? Vilka är dina erfarenheter av detta i din organisation? Berätta gärna hur du ser på saken, använd gärna epostformuläret nedan eller ring.
Du hittar mina kontaktuppgifter här: MiL Institute – Kontakt

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: